Som ni säkert läst om ni följer Davids blogg så finns det intresse av att höra hur jag sköter mig ni de småländska skogarna.
Som några vet så ville klubben jag tränar med, ha mig som hjälptränare inför detta året tillsammans med tränare Anders som var där förra året, jag blev smickrad av erbjudandet men tackade vänligt nej för att jag inte riktigt ännu kan slita mig från det härliga gäng som vi har i Backaryd för tillfället.
När januari vankades så ringde jag tränaren för att kolla om jag var välkommen även detta år så fick jag svar att han avsagt sig tränarollen och att de letar nya ansikten. Tillslut så hittade de några och jag åkte upp för att presentera mig och de var inga problem att få träna detta år också. Det har blivit en del grusträningar men när vädret har varit som det varit och ingen anställd vaktmästare så har planen varit i uruselt skick och träning har knappt kunnat drivas. Men grabbarna där verkar vana så det är bara mest jag som springer runt och gnäller över att dem där hemma tränar på konstgräs och vi på is. Det har visat sig att det även går att springa och köra styrka på is så det är bara att acceptera och försöka att gilla läget.
Det som är lite kul är att ingen vet vem man är och vart i planen som kanske passar en bäst och som offensiv spelare man är i blodet så säger jag ju alltid att det är forward som är min naturliga position och att man egentligen är skyttekung hemma. Förra tränaren frågade hela tiden när vi spelade för han ville kolla, men konstigt nog ringde jag honom aldrig och berättade det!!
Nej skämt och sido så har man väl kommit i den åldern där man insett sina begränsningar och håller sig bak i planen där man gör minst skada. Senaste träningen spelade vi 11 mot 11 tyvärr utan målvakter så fick rulla runt och helt plötsligt så hamnade jag som yttermittfältare och man fick äntligen chansen att visa känslan i högerfoten då jag trixade bollen över ute backen och slog ett precist inlägg på huvudet på forwarden. Det var det jag lyckades med på den träningen.
För att tilläggas så har jag börjat tröttna på att kroppen säger ifrån och ger nu gymmet en chans där jag försöker köra lite Rehab samtidigt som jag försöker bygga en muskel på kroppen! Det händer även då och då att jag tar på mig löpa skorna och bege mig ut på rundan längs Växjö sjön tyvärr för få gånger än för att jag ska kunna njuta av den vackra utsikten och rundan är mer nu bara en kamp för att överleva. Om det är jobbigt att löpa så är det ingenting emot simning som verkligen inte är min starka sida. Tror nästan de som sköter bassängen får fylla på med mer vatten när jag varit där för jag har en tendens att får en massa vatten i munnen hela tiden.
De som läser detta behöver inte vara oroliga, jag gör allt för att försöka ta en plats i Backaryd även detta år och när premiären är så kommer jag vara i bra form för att orka kämpa i 90 minuter plus tilläggstid för att vårt gäng ska få göra vågen inför vår underbara publik!!
Som några vet så ville klubben jag tränar med, ha mig som hjälptränare inför detta året tillsammans med tränare Anders som var där förra året, jag blev smickrad av erbjudandet men tackade vänligt nej för att jag inte riktigt ännu kan slita mig från det härliga gäng som vi har i Backaryd för tillfället.
När januari vankades så ringde jag tränaren för att kolla om jag var välkommen även detta år så fick jag svar att han avsagt sig tränarollen och att de letar nya ansikten. Tillslut så hittade de några och jag åkte upp för att presentera mig och de var inga problem att få träna detta år också. Det har blivit en del grusträningar men när vädret har varit som det varit och ingen anställd vaktmästare så har planen varit i uruselt skick och träning har knappt kunnat drivas. Men grabbarna där verkar vana så det är bara mest jag som springer runt och gnäller över att dem där hemma tränar på konstgräs och vi på is. Det har visat sig att det även går att springa och köra styrka på is så det är bara att acceptera och försöka att gilla läget.
Det som är lite kul är att ingen vet vem man är och vart i planen som kanske passar en bäst och som offensiv spelare man är i blodet så säger jag ju alltid att det är forward som är min naturliga position och att man egentligen är skyttekung hemma. Förra tränaren frågade hela tiden när vi spelade för han ville kolla, men konstigt nog ringde jag honom aldrig och berättade det!!
Nej skämt och sido så har man väl kommit i den åldern där man insett sina begränsningar och håller sig bak i planen där man gör minst skada. Senaste träningen spelade vi 11 mot 11 tyvärr utan målvakter så fick rulla runt och helt plötsligt så hamnade jag som yttermittfältare och man fick äntligen chansen att visa känslan i högerfoten då jag trixade bollen över ute backen och slog ett precist inlägg på huvudet på forwarden. Det var det jag lyckades med på den träningen.
För att tilläggas så har jag börjat tröttna på att kroppen säger ifrån och ger nu gymmet en chans där jag försöker köra lite Rehab samtidigt som jag försöker bygga en muskel på kroppen! Det händer även då och då att jag tar på mig löpa skorna och bege mig ut på rundan längs Växjö sjön tyvärr för få gånger än för att jag ska kunna njuta av den vackra utsikten och rundan är mer nu bara en kamp för att överleva. Om det är jobbigt att löpa så är det ingenting emot simning som verkligen inte är min starka sida. Tror nästan de som sköter bassängen får fylla på med mer vatten när jag varit där för jag har en tendens att får en massa vatten i munnen hela tiden.
De som läser detta behöver inte vara oroliga, jag gör allt för att försöka ta en plats i Backaryd även detta år och när premiären är så kommer jag vara i bra form för att orka kämpa i 90 minuter plus tilläggstid för att vårt gäng ska få göra vågen inför vår underbara publik!!
// Billy
0 kommentarer:
Skicka en kommentar